Ekonomin, både nationellt och globalt, har under sommaren präglats av betydande osäkerhet, främst till följd av den amerikanska administrationens tullbeslut och geopolitiska spänningar. Flera prognosinstitut har reviderat ner sina BNP-prognoser för 2025. SBA-regionens konjunktur har hittills visat relativ motståndskraft, men uppvisade en dämpad utveckling under det andra kvartalet 2025. Under kvartalet noterades en ökning av konkurser med 8 procent. Sedan föregående konjunkturrapport används en ny datakälla för nyföretagande, vilken indikerar en svag nedgång i antalet nystartade företag, en trend som återspeglas i Sverige som helhet. Arbetslösheten i regionen ökade med 0,4 procentenheter på årsbasis, en utveckling som är likartad i de flesta SBA-län. Ett anmärkningsvärt undantag är Dalarna, som uppvisar SBA-regionens lägsta arbetslöshet och en minskning av arbetslösheten. Tidigare rapporter har belyst Hitachi Energys expansion i Ludvika, vilken bidragit till ökad sysselsättning i länet och kommunen. Positivt är att antalet varsel minskar i SBA-regionen, men samtidigt noteras en nedgång i antalet utannonserade lediga tjänster. Utvecklingen varierar mellan olika branscher i regionen. På årsbasis har sysselsättningen ökat inom exempelvis hotell- och restaurangnäringen, medan viktiga sektorer som företagstjänster och handel har upplevt en minskning. Effekterna av minskat barnafödande börjar synas i statistiken. Invånarantalet i SBA-regionen ökar visserligen med 0,4 procent, vilket är mer än i Sverige som helhet, men ett antal SBA-län upplever en marginell minskning av befolkningen. Missa inte! I rapporten intervjuas Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef i Trosa kommun, som erhöll det högsta resultatet i förra årets NKI-ranking. SBA-konjunkturen kvartal 2 2025Ladda ner Kommundata SBA kvartal 2 2025Ladda ner

Fördelarna med att attrahera datacenter till regionen handlar om att stärka den digitala infrastrukturen och vår konkurrenskraft, att digitala tjänster fortsätter att utvecklas och samtidigt minska vår klimatpåverkan globalt. Varför behöver vi datacenter? Ett stort antal kritiska samhällstjänster är helt beroende av fungerande datacenter för att kunna leverera data och information, allt från banker och sjukvård till resor och leveranser. Med anledning av detta är flera datacenter klassade som samhällskritisk verksamhet. Genom att internationella datacenter etableras i Sverige ger det svenska företag och entreprenörer tillgång till digital kapacitet med låg svarstid och hög valfrihet. Det hjälper våra företag och inhemska IT-industri att fortsätta utvecklas genom digitala tjänster som kräver fysisk närhet för att möta krav på uppkoppling, regleringar och maximal flexibilitet. Datacenterinvesteringar för alltså med sig att Sveriges digitala konkurrenskraft stärks. Stockholmsregionen och datacenter I takt med att det digitala och uppkopplade samhället utvecklas har datacenter fått en allt viktigare roll för hela vårt land. Stora mängder data genereras, lagras och distribueras när vi använder social media, strömningstjänster och näthandel men även för nya företeelser som artificiell intelligens, självkörande bilar och modern forskning. I den här utvecklingen har Stockholm ett starkt erbjudande för moderna datacenter. Med en stabil infrastruktur, möjligheter till energieffektiv drift med hög nätverkskapacitet till närliggande länder och städer har flera internationella aktörer valt att placera sina datacenter här. Det stärker vår konkurrenskraft, skapar arbetstillfällen och ger vårt samhälle, näringsliv och entreprenörer möjlighet att dra fördel av de digitala tjänster som placeras lokalt i Sverige och Norden. Datacenter och det digitala samhället Sedan åren 2006-2007 har datacenterbranschen utvecklats kraftigt av hur internet, molntjänster och digitala enheter används både privat och professionellt. Genom att lyfta fram tre händelser kan grunden för denna förändring beskrivas – när Facebook öppnades upp för alla användare 2006, Amazons lansering av sin publika molntjänst EC2 2006 (numera AWS) och Apples introduktion av iPhone 2007.  Dessa tre fenomen; social media, publika molntjänster och smarta telefoner, har i grunden förändrat inte bara samhället i stort utan även rollen och affären för hela datacenterbranschen. Den allt snabbare digitaliseringen och övergången till molntjänster har gjort att fler och fler företag och organisationer, båda nya och mer etablerade, valt att placera mer utrustning i hyrda datacenter istället för att använda egna anläggningar. Detta har drivit fram en stark utveckling i branschen med moderna datacenter som effektivt kan hantera högre IT-kapacitet i större mängd. Sveriges roll i en global marknad Analysföretag och bedömare visar på en fortsatt global årlig tillväxt på uppemot eller till och med över 10% de närmaste fem åren (1,2). I denna synnerligen internationella marknad har Sverige bra förutsättningar att konkurrera och har på senare år lyckats attrahera aktörer som AWS (Amazon) och Microsoft att placera stora datacenter här. Även marknaden för datacenter som tjänst, co-location, har sett stark tillväxt, framförallt i Stockholmsregionen där flera aktörer investerat i ny kapacitet (3). Sverige är ett mycket bra land att placera datacenter i sett ur ett klimatperspektiv. Vi kan erbjuda el från återvinningsbara energikällor och har ett klimat och stabil infrastruktur som gör att dessa anläggningar kan drivas mycket energieffektivt. När internationella aktörer väljer att placera sina datacenter här innebär det nästan alltid ett minskat klimatavtryck då alternativ som Tyskland, Nederländerna eller Irland sällan kan erbjuda lika hög energieffektivitet eller återvinningsbar elkraft. Marknad och arbetstillfällen Om potentialen att attrahera fler datacenter till Sverige tillvaratas fullt ut bedöms detta kunna växa till 50 miljarder kronor på årsbasis år 2025 med en direkt och indirekt kapacitet att skapa 27 000 arbetstillfällen (4). Dessa arbetstillfällen fördelar sig inom tre områden: 1. Direkt effekt av att bygga och driva själva datacentret. Här inkluderas de som anställs i själva datacentret och vars arbetstillfälle bekostas direkt av själva anläggningen. 2. Indirekta effekter av att ett nytt datacenter etableras. I detta område ingår underleverantörer som är med och planerar, uppför och levererar utrustning till datacentret. 3. Sekundära effekter av investeringen som helhet. När ett nytt datacenter etableras påverkar det företag både i närheten, men även i landet i övrigt. Exempel på detta är hotell och restauranger, men även kursverksamhet, utbildning och nya affärsidéer från angränsande universitet. Kritisk del av digital infrastruktur När datacenter etableras här stärker det vår totala digitala infrastruktur och har en positiv effekt genom att mer datatrafik strömmar genom nätverk och operatörer och ger oss alla möjlighet till bättre bandbredd och mer kapacitet när vi kopplar upp oss. Vidare gör det även att vi både kan behålla och fortsätta utveckla kompetens inom datacenterområdet. Detta är komplexa anläggningar med höga krav på säkerhet, tillgänglighet och energieffektiv drift. Det gör att kunniga företag och individer som arbetar med denna typ av frågor får fler kunder och kan fortsätta utveckla sin kompetens och sitt erbjudande.  Ser vi till företag som enligt SCB och Orbis är verksamma inom ”Databehandling, hosting” eller ”Datordrifttjänster” handlar det om 3000 respektive 4000 företag som nyttjar och erbjuder någon form av datacenterkapacitet. Datacenterverksamhet handlar alltså inte bara om stora, digitala fabriker utan är något som har stor betydelse för en mängd företag och hela samhället i stort. Datacenter är helt enkelt en kritisk del av vår moderna infrastruktur och har ett stort värde för hur vi arbetar, kommunicerar och driver vår region framåt. Artikeln är skriven av Mats Nilsson Hahne för Stockholm Business Alliance. Fotnoter: Global Data Center Power Market – Segmented by Solution, Service (Consulting, System Integration, Professional Service), End-User (Telecom, BFSI, Healthcare), and Region – Growth, Trends, and Forecast (2018 – 2023)CBRE 2018 Global Data Center Trends ReportExempelvis Equinix, DigiPlex, Interxion, EcoDataCenter, Fortlax, Hydro66 och SungardBCG Capturing the Data Center Opportunity, June 2016

Värmdö kommun blir ny partner i det regionala näringslivssamarbetet Stockholm Business Alliance. Med detta stärks arbetet med att attrahera internationella investeringar och utveckla Stockholmsregionen som Europas ledande hållbara tillväxtregion. Värmdö kommun är nu den senaste kommunen som ansluter sig till Stockholm Business Alliance, det partnerskap som samlar kommuner i Stockholmsregionen för att tillsammans arbeta med internationell marknadsföring och förbättrad näringslivsservice. Stockholm Business Alliance omfattar nu kommuner i nio län som samarbetar för att attrahera utländska investeringar till regionen och marknadsföra Stockholm – The Capital of Scandinavia internationellt. Partnerskapet drivs av Stockholm Business Region och fokuserar även på att förbättra näringslivsservicen vid kommunernas myndighetsutövning. – Vi är mycket glada att välkomna Värmdö kommun in i Stockholm Business Alliance. Genom att fler kommuner i regionen samarbetar blir vi starkare tillsammans. Det handlar om att dela erfarenheter, lära av varandra och gemensamt erbjuda bättre service till näringslivet, säger Staffan Ingvarsson, VD för Stockholm Business Region. För Värmdö innebär medlemskapet tillgång till ett etablerat nätverk och gemensamma resurser för näringslivsutveckling och internationell marknadsföring. – Det här är ett naturligt steg för Värmdö. Genom Stockholm Business Alliance får vi tillgång till ett värdefullt nätverk, möjlighet att utbyta erfarenheter med andra kommuner och bättre möjligheter att stödja våra företag och attrahera nya etableringar. Vi ser fram emot att bidra till det regionala samarbetet, säger Carl Kangas, kommunstyrelseordförande i Värmdö kommun. Målet för Stockholm Business Alliance är att göra Stockholms regionen till Europas ledande hållbara tillväxtregion.